Offentlighet och sekretess

Lagbok”Till främjande av ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande ska var och en ha rätt att ta del av allmänna handlingar”

Myndigheters verksamhet är i grunden offentlig! Var däremot försiktig med uppgifter där sekretess kan finnas och rådfråga om du är osäker innan du lämnar ut.

Offentlighetsprincipen

Offentlighetsprincipen gäller hos:

  • Statliga myndigheter
  • Kommunala myndigheter (varje nämnd)
  • Folkvalda församlingar (2 kap 5 § TF)
  • Kommunala bolag (2 kap 3 § OSL)

Utgångspunkten är att myndigheters information är offentlig, men undantag finns. Handlingar eller uppgifter i handlingar kan omfattas av sekretess. Myndigheten måste ha lagstöd för att kunna sekretessbelägga handlingar eller uppgifter i offentlighets- och sekretesslagen (OSL) eller annan lagstiftning som OSL hänvisar till.

  • Tryckfrihetsförordningen (TF) reglerar om en handling är allmän (2 kap).
  • Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) reglerar om en allmän handling är offentlig eller sekretessbelagd.
  • Dataskyddslagen (GDPR) ställer krav på hur en myndighet hanterar personuppgifter, i vilket syfte och vilken laglig grund myndigheten har för att använda uppgifterna med mera.
  • Tryckfrihetsförordningen (TF) och offentlighetsprincipen har företräde framför reglerna i dataskyddslagen (GDPR).

Offentlighet och sekretesslagen (OSL)

OSL

I grunden handlar OSL om att skydda uppgifter som kan anses känsliga och som kan påverka en person eller myndighets integritet.

OSL innehåller bestämmelser om myndigheters handläggning vid registrering, utlämnande och övrig hantering av allmänna handlingar, samt bestämmelser om hur myndigheter ska lägga upp arbetet så att sökandet efter allmänna handlingar underlättas.

I OSL finns också regler om sekretess till skydd för många olika intressen. Viss reglering är generell och gäller för alla myndigheter. Andra delar är mer myndighetsspecifika. Därför är det viktigt att vara insatt i de regler som gäller just din verksamhet.

Sekretessreglerna innehåller normalt sett skaderekvisit som innebär att uppgifterna är hemliga bara när det föreligger risk för skada eller men om de lämnas ut.
Skaderekvisiten ser olika ut. I vissa fall saknas skaderekvisit.

  • Rakt skaderekvisit – sekretess gäller för uppgiften om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
  • Omvänt skaderekvisit – sekretess gäller för uppgiften om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada.
  • Absolut sekretess – det saknas skaderekvisit och sekretess gäller utan någon bedömning. Endast sekretessbrytande regler kan bryta sekretessen i dessa fall (10 kap OSL).

Handlingar som omfattas av sekretess måste registreras!

Undantag från krav på registrering framgår i  5 kap. 1 § i offentlighets och sekretesslagen och 2 § i offentlighets- och sekretessförordningen.

Tystnadsplikt

Sekretess innebär att det är förbjudet att röja uppgiften. Det innebär att det är förbjudet att lämna ut eller att tala om vissa typer av uppgifter. Röjer man uppgifter kan man bli dömd för brott mot tystnadsplikten och kan dömas till böter eller fängelse max 1 år. Skadestånd kan också vara aktuellt. Tystnadsplikten finns kvar även efter man avslutat sin anställning och så länge som sekretessen varar.

Meddelarfrihet

Alla kan lämna uppgifter i vilket ämne som helst till journalist, författare eller annan utgivare om syftet är att uppgifterna ska publiceras. Det innebär att du får lämna muntliga sekretessbelagda uppgifter i syfte att få det publicerat, inte handlingar. Observera att det finns undantag från meddelarfriheten!